Susanna Cederquist nominerad till Dyslexipriset 2019
Susanna Cederquist som arbetar under namnet och temat En Bild av Dyslexi, är föreläsare, utbildare och rådgivare på dyslexiområdet sedan 10 år tillbaka. Idag arbetar hon mycket inom begreppet tillgänglig text och tillgänglig utbildning och sättet vi ser på dyslexi. Susanna är en av de tre nominerade till Dyslexipriset 2019.
Susanna Cederquist har många strängar på sin lyra. Förutom att föreläsa, rådgiva och utbilda har hon dessutom skrivit boken ”Dyslexi + Styrkor = Sant” (www.dyslexistyrkor.se) och ligger bakom tekniken Blipsay Lyssningskoder (www.blipsay.se) som gör att man enkelt kan lyssna/ öronläsa tryckt text. Hon innehar även en plats i dyslexi-expertrådet i Prins Carl Philip och Prinsessan Sofias stiftelse.
– I grunden är jag utbildad lärare, har läst till kurser inom specialpedagogik och dyslexi och har ofta parallellt med dyslexitemat arbetet i skolans värld som lärare. Just nu kombinerar jag istället med arbete som projektledare i projektet VIDD, som handlar om tema specialpedagogik, tillgänglighet och estetisk verksamhet, berättar Susanna.
Susanna är en av de tre nominerade till Dyslexipriset 2019. När vi frågar varför hon tror att nomineringen landade hos just henne så tror hon att det skulle kunna bero på ett par faktorer. 2019 var nämligen året då Susanna tog initiativet till dyslexiuppropet #inteettbarntill om det allvarliga läget som råder i svensk skola gällande dyslexi och de nationella proven i läsförståelse. Hon arrangerade även den internationella dagen ”Dyslexi och Kreativitet” 3 juni i år med talare från USA, England och Sverige.
– Jag firar även 10 år som föreläsare i år. Så jag tänker att nomineringen just i år kanske skulle kunna ha något med detta att göra. Jag tolkar finalistplatsen som att man uppskattar mitt arbete, vilket känns jättekul!
Det finns otaligt många personer i branschen som arbetar med dyslexi, men Susanna har en lite speciellt nisch som sticker ut i mängden. Hon har nämligen gjort en del research inom dyslexin i kombination med musik.
Vi är olika och det är meningen, vi behöver bara bli bättre på att inse värdet av det.
– Vi har många duktiga musiker med dyslexi. Det är ingen nackdel och man blir inte mindre musikalisk på något sätt. Dock finns det ofta skillnader i hur man väljer att lära sig ny musik, då många dyslektiker läser noterna långsammare än andra. Många med dyslexi är ofta duktiga på att improvisera och att spela på gehör (spela det man hör). Så det finns ofta skillnader här som är värdefulla att känna till för musiklärare och andra.
Våra naturliga olikheter resulterar i begreppen tillgänglig text och tillgänglig utbildning. Susanna arbetar mycket med att vi ska ta problematiken på allvar och förstå hur vi behöver göra och arbeta, hur normer inverkar och så vidare. Samtidigt som man behöver förstå och ta tillvara på dyslexistyrkorna, som idag är efterfrågade kompetenser.
– Den tekniska utvecklingen som har skett de senaste åren har förändrat mycket för många. Idag finns all teknik för att göra alla texter i alla sammanhang tillgängliga. Själv pratar jag mycket om de tekniker som redan finns i våra telefoner idag. Men även bra talsynser med lätta lösningar för att kunna läsa upp pdf:er är en förutsättning för likvärdiga läsvillkor och är ovärdeligt. Även lyssningskoder, som börjar användas mer och mer, och tal/ljudböcker är guld värt. Så det finns massor med bra sätt idag!
Susanna menar att utvecklingen absolut går framåt och hoppas på att framtiden skapar ännu fler möjligheter till samarbeten, ökad medvetenhet av dyslexi och att Sverige tar sitt ansvar och hjälper till med ännu mer forskning i området.
– Vi har så mycket att vinna på att belysa dyslexistyrkorna. Vi är olika och det är meningen, vi behöver bara bli bättre på att inse värdet av det, avslutar Susanna.
Susanna är en av de tre nominerade till Dyslexipriset 2019. Intervjuer med de tre nominerade kommer att publiceras löpande innan prisutdelningen. Publiceringen sker utan inbördes ordning.